Godermorgon i stugorna!

Det är så intressant mellan dig och mig. Vi kan känna åtrå, en kraftig sådan. Vi älskar varandra så djupt att tanken gör oss rädda. Tanken att förlora någon man älskar så djupt gör oss rädda. Men ändå älskar vi varandra så djupt.

Det är så intressant mellan oss. Vi älskar varandra så djupt att vi känner oss ledsna. Ledsna över att den ena personen inte tycks älska lika mycket som den andra, fastän personen gör det. Ledsna över att vi inte visar lika mycket kärlek vid just de ledsna ögonblicken.

Det gör det så intressant mellan oss. Hur vi tjafsar utan att säga något. Att vi tjafsar när vi älskar varandra så djupt, och att det vi tjafsar om är hur djup vår kärlek är.

Ska dra ut och springa i en timme eller något nu. Jag älskar att träna och röra på mig. Mår så bra efteråt, man känner att man liksom gjort något, något bra och vettigt. Jag har blivit så himla lat efter att jag flyttade till Stockholm, så jag ska försöka ändra tillbaka min kost och träning igen. Har redan gjort ett träningsschcema och kost-schema, så det ska nog fungera fint fint! (Om Tobias någon gång slutar köpa godis till mig haha)

Tänkte ge tips på träningsscheman och kanske lite motivationstips någon gång.
How about that?


Ingen mer donken-mat!

gick verkligen åt skogen, haha! Direkt när jag började kände jag att "Fan jag orkar inte." Var nära på att kasta hela häftet för jag hade verkligen noll fokus och ingen motivation alls till att göra det. Men jag kämpade mig igenom ändå, och det var flertal frågor jag inte ens svarade på. Förstod ingenting, så jävla sämst är jag. Men hoppas jag blir godkänd i vilket fall! 

Vi hade dessutom hörövningen i dag. Det gick också åt helvete. Svarade på mindre än hälften av frågorna... Pinsamt. Jaja, jag bryr mig faktiskt inte så mycket just nu. Jag har så jävla mycket att tänka på att det får bli som det blir, så länge jag är godkänd haha. Hoppas det gick bra för er andra, jag spårade ju ur totalt.

Har precis kollat på en rockkonsert. Treornas slutshow nämligen. De var duktiga, men jag måste nog ändå erkänna att showen vi såg igår, rapparnas show, var betydligt bättre och ballare. Jag ska snart ha svenska i vilket fall. Kommer troligtvis få någon inlämningsuppgift, min magkänsla säger så. 



Skönt att vi är lediga på torsdag och fredag, då kan jag bara sitta hemma och plugga i de ämnena som behövs. Men först ska jag fokusera på Nationellt Prov imorgon, i engelska. Fyfan, jag är så jävla sämst i engelska...

Hur kan du ens säga att våldtäktsmän inte förtjänar att leva?

Här om dagen småtjafsade jag och Tobbi. Det är lite komiskt att vi kan tjafsa om små töntiga onödiga saker, för att sedan vara sura på varandra i högst tio minuter. Jag har tänkt på att jag passar väldigt bra med honom i just det här stadiet. För när jag tjafsar med någon så drar jag mig oftast tillbaka ett tag, hör inte av mig till personen för att jag inte orkar helt enkelt. Tobias vill lösa saker och ting direkt, eller så fort som möjligt. Så gissa vad han gjorde?

Han gör det här:


Han åker hela vägen hem till mig, vilket tar ungefär en timme, lägger in ett brev i mitt brevinkast, för att sedan vända och åka hemåt igen. Han förklarar att han är ledsen för sitt "utbrott" och jag kan inte sluta le. Haha, vilket utbrott? Vi småtjafsade lite bara, det var inte ens grovt! Vi båda vet att vi älskar varandra för mycket för att det ens skulle kunna bli något grovt av det hela. Men sedan blir jag lite tjurig eftersom att han aldrig hälsade på mig, utan vände och åkte hem igen. Så jag försökte kontakta honom så fort som möjligt, för att kunna ge honom en mysig och efterlängtad kram!



Jag tror jag sprang hela vägen till tunnelbanan för att jag saknade honom så mycket, haha skitunge. Han åkte tillbaka och mötte upp mig igen i alla fall. Är så lycklig med honom. Idag har vi förresten varit tillsammans i ungefär tre månader. Jag hoppas det håller mellan oss. Jag känner mig fri och omtyckt samtidigt när jag är med honom. Fri som att han litar på mig. Omtyckt som att han älskar mig. Jag vet att vi båda kan ha våra svackor, då humöret inte är på topp eller då vi bara inte orkar. Men det är inget jag tänker skylla på, för vi älskar varandra ändå. Så säg inte att en människa inte kan vara perfekt, för han är ta mig fan perfekt.
Perfekt för mig. ♥

Jag har så mycket att skriva och berätta, men jag tänker inte skriva eller berätta något.
Jag är för trött. Hjärnan fungerar inte. 

Men jag har åtminstone påbörjat ett flertal tanke-inlägg kring olika ting och beslut. Jag har dock inte funnit motivation nog till att utveckla dem, färdigställa dem, och publicera dem här på bloggen. Dessutom har jag inte tid, eller lust.

Randombild på mig och älskling.

Min plastpappa har fått gratisbiljetter till hockeyn mellan Sverige och Norge ikväll, så jag ska dit med familjen! Syrran brukar ju ofta åka till Globen för att ha sådan där "inåkning". Ni vet de där småttingarna som åker in jämt innan matchen börjar? Hon är en av dem. Utöver det så är hon grymt bra på hockey, hon har liksom spelat i flera lag utomlands och är redan nu en växande stjärna på isen. Jag är stolt över henne!

Det är även första gången jag åker till Globen, så det ska verkligen bli intressant och roligt! Annars sitter jag just nu och halvsover, blir alltid så trött i huvudet på eftermiddagarna har jag märkt, förhoppningsvis blir det bättre. 

Jag är så sjukt trött och seg i hjärnan just nu känner jag. Det känns som att jag ska somna precis när som helst, det är fan sjukt att jag ens orkar skriva detta. Sitter i alla fall i skrivsalen och "har lektion" fastän jag inte har det. För att sitta och läsa Hunger Games-boken eller att skriva filosofiska dikter, vet jag inte om man kan klassa som lektion. Efter skolan måste jag åka och köpa linsvätska, det är helt slut hemma.

Jag har sovit över hos Tobias. Med tanke på valborg så ville jag inte åka hem själv, och samtidigt ville jag inte att Tobias skulle åka hem själv. Vi har så svårt att lämna varandra, även ifall vi vet att det är nyttigt. Men i natt så valde vi att åka hem till honom och spendera natten där. Nu när jag kom hem så frågade morsan om jag hade druckit något. Jag fick en riktigt "wtf"-känsla i kroppen. JAG=DRICKA!? Haha, hon måste ju skämta med mig. Fast jag förstår henne, det har ju varit Valborg, och jag valde att sova borta, så inte konstigt ifall man har sina aningar som förälder. Detta gav mig en tanke till detta inlägg ändå. 


Jag förstår mig samtidigt inte på de tonåringar som ljuger för sina föräldrar. Om min morsa hade frågat mig nu, som hon gjorde, och jag faktiskt hade druckit, då hade jag självklart varit ärlig och sagt "Ja, det har jag." Som föräldrar vill man ju endast hålla koll och se till att ens barn mår bra. Framför allt vill man ju ha en ärlig och öppen relation med sin familj. Vad är det för mening med att ljuga om alkohol? Jag tror dina föräldrar blir mer besviken om du ljuger om alkoholen, än att du faktiskt berättar sanningen. Du ska kunna lita på dina föräldrar, och därför ska dina föräldrar också kunna lita på dig. Det handlar om flertalsperspektiv. 



Varför har jag då gjort det? Främst så är det för att jag har vuxit upp med så jävla mycket skit. Släktingar har missbrukat alkoholen. Pengar som skulle gå till mat har gått till alkohol. Depressioner har inte förbättrats, utan förvärrats, av alkoholen. Direkt när jag såg en sån där jävla alkis-burk så fick jag en klump i magen. Det var så illa att jag inte ens klarade av att titta på skiten, så inte så konstigt att jag rentav utvecklade en fobi för det. Jag har alltså aldrig varit full, jag har däremot smakat på en hel del alkohol genom åren, men tyckt att allting smakat skit. Fan, varför dricka det där när saft finns liksom!? Haha. 

Men utöver det, så ser jag faktiskt ingenting bra med alkohol. Förr kunde jag hålla med andra som sa att "Ja, men jag är så blyg och alkoholen får mig att slappna av och ha roligt!" Du är säkert inte ensam om att du hört den meningen, och jag förstår de blyga och "försiktiga" människor som säger det. Inte fan är det lätt att vara ensam och blyg, man vill ju passa in, vara med och ha roligt! Jag har också varit blyg och ensam, rädd för att göra fel, så ja, jag förstår dem. Det måste handskas med måtta och man måste kunna lära sig att säga Nej. Det är du som styr alkoholen, och inte alkoholen eller någon annan, som styr dig. Men egentligen, Alkohol...

Jag tycker inte att det är en permanent lösning. Visserligen kanske det kan kännas bra för stunden, att äntligen för fan kunna slappna av och bara ha kul. Men om man ska tänka långsiktigt så tror jag snarare att det förvärrar den sociala fobi man har. Genom att dricka alkohol så utvecklar man inte sig själv som person. Istället för att dricka alkohol varje helg för att kunna slappna av och ha roligt bland folk, så anser jag att det är nyttigare om man jobbar på sin självkänsla och självförtroende. Skulle det inte vara underbart att kunna ha roligt när och var man ville, hela tiden, i stället för att vara beroende av alkoholen? 

- För att ens nämna; är skadligt för kroppen på flera olika sätt och vis.

Idag har jag gått upp tidigt faktiskt! Gick upp redan kvart i sju och jag har faktiskt "Haft lektion" eller vad man ska kalla det. Har varit på Tekniska Museet och spelat in en radiodebatt tillsammans med några från min skrivargrupp. Det känns skönt att vi är klara med det, längtar till sändningen bara! 

Just nu sitter jag annars hos Tobias, känns nästan som jag har flyttat in här, men det gör inte mig något, älskar att spendera tid tillsammans med min kärlek. Tobbe håller på och lagar lite lunch, sedan ska vi åka hem till mig och ta det lugnt tills vi följer med min familj och tittar på syrrans hockeyträning. Hade velat gå och kolla på en majbrasa också, men vet inte vart man kan göra det här i Stockholm, eller vilka tider det är.
Tjosan i trosan, vi hörs!

Hörde av mina polare i Värmland att de hade öppnat en ny butik där som heter Lager157. Lite komiskt att den inte finns i Stockholm dock. De bör ju öppna en sådan affär här tycker man. Men ahja, Värmland är awesome, och jag håller ju hus på båda ställena så!

Jag köpte i alla fall tröjan nedifrån där. Jävligt bra pris på alla kläder tycker jag, dessutom är min tröja hur jävla skön som helst, dör nästan haha. Min tröja kostade 150:- och så får man ju räkna med frakten på 50:-, så sammanlagt 200 kronor. Enkelt och smidigt. Man kan även köpa Converse för typ 400 kronor bara. Fettnice för de som använder det liksom, jag själv har dock aldrig ägt ett enda par haha. I vilket fall, Klicka här för att ta er till hemsidan!


Nu tänkte jag åka och möta upp Tobias. Funderar på om jag ska ta med fotbollen så att vi kan lira lite! Eller om jag ska skita i den och så kanske vi åker och leker i en lekpark eller något. Vem vet? Ut ska jag i alla fall, det är så otroligt fint väder, and it makes me happy!

Jag finner inga ord. Åtminstone inga ord som är tillräckligt bra nog för dig. För tro mig, du är bra. Du är till och med bäst. Eller faktiskt bättre än så. Bättre än bäst. Bäst bäst, liksom. Aldrig varit med om något så vackert som du. En annan individ. Hur kan man vara så omtänksam som du är? Som alltid följer mig hela vägen hem på kvällarna, för att sedan åka hela vägen tillbaka, helt själv. Helt ensam. 

Jag förstår det bara inte. Nu när jag har dig, det är som att du är allt, och inget annat spelar roll. Vet inte hur jag ska kunna beskriva mina känslor för att du någonsin kommer kunna förstå dem. Men kärleken du ger mig är magisk, och din vänskap går inte ens att jämföra med någon slags existens. Du är så... Du.

HAHAHA kolla Tobbe i bakgrunden! 
- When you see it you'll shit bricks. (or poop)